Utbildningsvecka i norrland

Har du ditt verksamhetsområde i norrland? Är du i behov av ny- eller omcertifiering som till exempel kontrollansvarig, funktionskontrollant eller besiktningsman? Under en vecka i maj har vi samlat en del av det utbud vi har av certifieringsutbildningar och BAS-P/BAS-U utbildning i Luleå.

Vårt kursprogram ser ut enligt nedan. I de fall tentamen är aktuellt ingår skrivningstid. Vill du endast skriva tentamen finns den möjligheten också. Välkommen med din anmälan.

Mer om utbildningsveckan i norrland, klicka här.

• Sakkunnig funktionskontrollant OVK: 13 - 14 maj
• Kontrollansvarig uppdatering: 14 maj
• BAS-P/BAS-U intensivutbildning: 15 maj
• Entreprenadbesiktning: 15 - 16 maj

BAS-P i större projekt

Byggherrens ansvar i tidigt skede

Arbetsmiljölagen är tydlig med att arbetsmiljöaspekterna ska beaktas tidigt i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Redan i planeringen ska byggherren ha utsett någon till byggarbetsmiljösamordnare, BAS P. I större organisationer är det vanligt att byggherrens projektledare har fått i uppgift att säkerställa att en BAS P utses. Har projektledaren rätt kompetens kan denne själv ta denna roll innan möjligheten finns att överlåta uppgiften på en kontrakterad projektör.

Lagstiftningen ger ingen vägledning om hur tidigt i ett projekt en BAS P ska utses, men en vanlig uppfattning är att denne utses i samband med att arbetet med programhandlingar påbörjas.

Arbetsuppgifter inom arbetsmiljöarbetet ska ske genom skriftlig delegation. En av dessa arbetsuppgifter för en projektledare kan vara att säkerställa att en byggarbetsmiljösamordnare utses i planering och projektering, BAS P, och för utförandet BAS U. Med tydliga skrivningar i de administrativa föreskrifterna för projektet, kan uppgiften som BAS P/U överlåtas på uppdragstagare, projektör eller entreprenör.

Arbetsuppgifter för BAS P

Konkreta arbetsmiljöuppgifter för BAS P vid planering och projektering:

• Regelbundet i planerings- och projekteringsskedet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet t.ex. sammanställa underlag från olika projektörer, såsom arkitekter, ingenjörer och övriga tekniska konsulter i syfte att få en säker arbetsmiljö.
• Kontrollera vid upphandling att projektörer och entreprenörer har arbetsmiljökompetens och godtagbara rutiner för arbetsmiljöarbete. Agera som stöd åt projektledaren i dessa frågor.
• När ändringar i byggprojektet planeras (i planerings- och projekteringsskedet) ska projektledaren i samråd med Bas-P bedöma om ändringarna medför sådana risker för ohälsa eller olycksfall att de behöver åtgärdas.
• Riskbedömningar med åtgärder ska dokumenteras i arbetsmiljöplanen och kommuniceras till berörda.
• Samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler (bl.a. genom att upprätta en AFS lista).
• Vid projektering särskilt beakta/samordna arbeten som ska pågå samtidigt eller efter varandra och beakta tidsåtgången för sådana arbeten.
• Lämna synpunkter på tidplaner så att risker undviks p g a flera arbeten utförs samtidigt.
• Planera in granskning- och samgranskningsarbeten i den mån som behövs för att säkerställa en god arbetsmiljö för bygg- och bruksskede.
• Se till att projektörerna tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Det kan innebära att Bas-P kontrollerar så att föreslagna konstruktioner, installationer och annat får plats och kan utföras säkert så att ingen kommer till skada. Bas-P sammanställer uppgifterna, oftast i en arbetsmiljöplan.
• Ansvara för att arbetsmiljöplanen finns innan byggarbetsplatsen etableras.
• Bas-P ska även se till att det finns beskrivningar av det byggnadsarbete som utförts inför bruksskedet. Det kan vara beskrivningar av till exempel konstruktioner och byggprodukter som har betydelse för arbetsmiljön i den färdiga byggnaden.
• Beskrivningarna ska innehålla information som kan behövas i framtiden för drift, underhåll, reparation, ändringar eller rivningar utifrån en säker arbetsmiljö.

Glöm inte att beakta arbetsmiljöaspekter i bruksskedet!

Exempel på frågeställningar som kan vara aktuella vid brukandet av byggnaden:

• Omgivande mark
  • Kan marken snöröjas och sandas med traktor?
  • Finns plats för ställning för fasadunderhåll och fönsterputsning?
  • Är ytterbelysning och skyltar lätt åtkomliga för rengöring och byte av lampor?
• Arbetslokaler i allmänhet
  • Är rumshöjden minst 2,70 m i arbetslokalerna?
  • Minst 2,0 m i trappor?
  • Finns tillräckliga personalrum?
• Kök
  • Är kökslokalerna som helhet tillräckligt rymliga med hänsyn till arbetsmetoder och antal portioner?
  • Har tillräckligt utrymme avsatts vid de enskilda arbetsplatserna i köket för arbete och passage?
• Vårdlokaler
  • Är vårdlokalerna tillräckligt rymliga?
  • Har vid projekteringen avsatts utrymme i vårdlokalerna för användning av lyfthjälpmedel?
• Golv
  • Hur undersöker ni om det finns halkrisker i verksamheten?
  • Kommer det att förekomma stående arbete på hårt underlag?
  • Projekteras golven för rullande hantering?

Vår utbildning BAS P i större projekt syftar till att informera och ge kunskap om hur man bör agera i rollen som BAS P. 

Mer om utbildning, klicka här.

Behov av certifierade sakkunniga inom brandskydd

Byggregler i förändring

Samhällets ständiga utveckling med bland annat införande av nya byggmetoder och byggmaterial, nya krav på frångänglighet och sprinklerskydd med mera gör att brandskyddsreglerna kontinuerligt måste förändras. Regeländringar innebär nya tolkningar och reviderade arbetsmetoder för att uppfylla kraven. Arbetet med fortlöpande justeringar i våra byggregler är också förenad med uppkomsten av olika åsikter och diskussioner om hur utvecklingen bör ske.

Frågor som dyker upp i olika forum och i debattartiklar är bland annat om kontroll av brandskydd görs i tillräcklig omfattning, på rätt sätt och av rätt person. Vilken kompetens ska krävas av den som ska utföra kontrollen? Ska kontroll av projekterat brandskydd utföras av tredje part eller av en certifierad person?

Byggherrens ansvar

Det är byggherren som har ansvaret för att byggprojekt uppfyller byggreglerna och samhällskraven (enligt PBL, plan- och bygglagen 2010:900, 10 kap 5 §). Grunden är att byggherren och den egna organisationen ska ha tillräcklig kompetens för att uppföra en byggnad i enlighet med uppställda regler och samhällskrav. I de fall byggherren saknar brandkompetensen i sin egna organisation är det av stor vikt att en extern brandkonsult kopplas in i projektet. Den här personen ska vara med från projektstart och planering och fram till slutskedet då brandskyddsdokumentationen upprättas.

Brandskyddet är ett av samhällskraven som byggherren måste leva upp till. Även om byggherren har tagit in en brandkonsult som projekterar brandskydd kan krav ställas på ytterligare kontroll. I de fall när byggherrens egenkontroll inte anses vara tillräcklig kan byggnadsnämnden kräva att en sakkunnig kontrollant enligt SAK 3 (BFS 2011:17) anlitas för att verifiera att samhällets krav uppfylls. Det ska framgå av kontrollplanen om en certifierad sakkunnig ska utföra kontroll och viktigt att tillägga är att denna certifiering inte är avsedd för den som projekterar brandskyddet.

Kunskapsbrist i byggprocessen – hur minimeras den?

Bristande kunskap i byggprocessens olika led kan få stora konsekvenser. Detaljkunskap behövs på flera nivåer, både generellt om byggprocessen och PBL men också specifikt om till exempel brandskydd, tillgänglighet med mera. Samarbete mellan alla viktiga parter i processen är nödvändig, alltifrån inblandande förvaltningar inom kommunen till byggherren och externt anlitade sakkunniga.

Systemet med certifierade sakkunniga inom brandskydd

Kontrollen som genomförs via det rådande systemet med certifierad sakkunnig enligt Plan- och bygglagen kan utvecklas och användas bättre. Om de verktyg vi har idag för att säkerställa byggprocessen används på rätt sätt skulle risken för bristande kvalitet i färdiga byggnader undvikas. Högre kvalitet på kontrollplaner och professionellt utförda arbetsplatsbesök ska eftersträvas i alla projekt. Idag finns ett 80-tal certifierad sakkunniga registrerade hos Boverket, men fler personer med den här kompetensen behövs. Är du en av dem som ännu inte har en certifiering? Vi kan hjälpa dig på vägen med en förberedande utbildning där tid för tentamen ingår. Nyfiken, läs mer här!

Ny filterstandard med fokus på partiklar

Nya möjligheter till unika anpassningar

Från den 1 juli 2018 gäller en ny och efterfrågad standard som ger större möjligheter att anpassa inneluften till gällande krav och riktlinjer (WHO, Sveriges Miljömål, EU krav och R1) för lokaler för allmänventilation. Kunskap om standarden är en nödvändighet för dig som önskar möta kraven från nämnda riktlinjer ovan i våra byggnader. Rätt anpassat luftfilter bidrar till ökad energieffektivietet och en ny unik möjlighet att påverka inomhusluftens kvalitet. Fördelen med den nya standarden är bland annat att det blir lättare att förklara för kunden vad för slags filter de köper och vilken nytta det gör på innemiljön.

Vem bör känna till den nya standarden och vad den innebär?

Alla yrkesverksamma inom VVS och som arbetar med ventilationssystem, speciellt konsulter, fastighetsförvaltare och tillverkare av utrustning inklusive luftfilter bör ha kunskaper om kraven i den nya standarden och hur det påverkar arbetet mot en förbättrad inomhusmiljö. Standarden ska ses som den huvudsakliga vägledningen för yrkesverksamma i branschen. Utbildning i syfte att informera och ge kunskap om standardadens innebörd, både teoretiskt och praktiskt, kommer hållas under hösten 2018. Mer om utbildning, klicka här.

De nya filterklasserna

Den nya klassificeringen har flera fördelar jämfört med den gamla, som egentligen bara var en rangordning där högre klass betyder bättre. Den nya klassificeringen visar direkt filtrets prestanda för olika storleksfraktioner. Systemet grundar sig på vilken mängd partiklar i olika storlekar som filtret fångar upp (se mer i detalj i tabellen nedan). Har man kännedom om partikelhalterna vid luftintaget kan man själv räkna ut partikelhalterna i ventilationens tilluft. Via Naturvårdsverkets miljöövervakning eller från kommunerna kan man oftast få en fingervisning om partikelhalterna utomhus. 

Varför filtrering är så viktigt

Vi människor vistas stora delar av våra liv inomhus, antingen hemma eller på kontor, skolor, restauranger, köpcentrum, etc. Många vetenskaplig studier genom åren har visat på tydliga samband mellan inomhusluftkvalitet och vår hälsa. Partiklar är en av de värre bovarna (större än trafikdöden) som påverkar människor mer än någon annan luftförorening. Tillgång till ren inomhusluft är av stor betydelse för allas vår hälsa i allmänhet, men särskilt för känsliga grupper som spädbarn, barn eller äldre.

Luftföroreningar utomhus påverkar i stor grad den luft vi utsätts för inomhus. Ventilation har till syfte att förse byggnader med kontinuerlig luftväxling, vilket medför att de fina partiklar vi utsätts för inomhus mestadels kommer från utomhusluften. Vi exponeras också av förbränning inomhus från till exempel matlagning och uppvärmning. Alla dessa källor sammantaget visar på vikten av att använda korrekt valda effektiva luftfilter i ventilationssystem för att reducera partikelexponeringens påverkan på vår hälsa.

Krav på certifiering för pannoperatörer

Ny föreskrift med tydlig struktur och förenklat upplägg

Allt som kan förenkla tillvaron för företag som måste förhålla sig till olika föreskrifter är välkommet. Så är fallet med de nya föreskrifterna för trycksatta anordningar (AFS 2017:3) som började gälla den 1 december 2017.  En förändring är att alla gällande krav nu finns samlade i en och samma föreskrift. Tidigare fick arbetsgivare söka svar i sex olika föreskrifter för att ta reda på hur tryckrisken ska hanteras på arbetsplatsen. Dessutom har föreskriften fått en tydlig struktur och förenklat upplägg, allt i syfte att underlätta för kunderna att hitta rätt i reglerna. En direkt följdeffekt blir att det systematiska arbetsmiljöarbetet med riskbedöm­ningar och den fortlöpande tillsynen kommer att gå enklare. Det ska helt enkelt vara lättare att göra rätt i syfte att uppnå kostnadsbesparingar.

Krav på certifiering för pannoperatörer

En viktig nyhet är att den som övervakar en panna ska ha en personcertifiering. Certifieringen innebär att pannoperatören ska avlägga ett skriftligt kompetensprov hos ett ackrediterat certifieringsorgan. För att göra processen mot certifieringskravet så smidig som möjligt finns en övergångsregel som innebär att företag har 3 år på sig att uppfylla kravet för kategori 1 ⁽¹⁾ efter det att föreskrifterna trädde i kraft. Arbetsgivare som har en panna i klass A eller B rekommenderas emellertid att planera in certifiering i god tid för att undvika förseningar och därmed nyttjandeförbud på sina pannor. Systemet med att utbilda inför certifiering samt att handlägga och utfärda certifikat riskeras att överbelastas om alla väntar till slutet av övergångsregeln. Planering och framförhållning är av vikt för att få igång det nya kontrollsystemet så smidigt som möjligt. Se över era behov redan idag och klargör vem eller vilka som berörs och vilken kompetensutveckling ni behöver satsa på.

Färdighets- och kunskapskrav inför certifiering

I föreskriften (AFS 2017:3) redogörs i en tabell vilka färdigheter och kunskaper som förväntas och krävs av den som ska bli certifierad. Det är dessa krav som ligger till grund för de frågor som ställs i det teoretiska provet som måste avläggas med godkänt resultat som en del av certifieringen.

För att bli så väl förberedd som möjligt inför tentamen finns valet att gå utbildning där man bland annat får genomgång av de krav på färdigheter och kunskap som redovisas i föreskriften. Mer om förberedande utbildning inför certifiering, klicka här.

Vad är en trycksatt anordning?

Trycksatta anordningar finns i de flesta branscher och ett antal exempel på vad som är en trycksatt anordning ser du i listan nedan. Att arbeta och uppehålla sig i en miljö där det finns trycksatta anordningar kan, om inte anordningens säkerhet följs upp och kontrolleras, innebära olycksrisker. Personal ska informeras om vilka risker som föreligger och som arbetsgivare är man ansvarig för att ett förebyggande arbete bedrivs.

Exempel på trycksatta anordningar:

• Pannor för kraft- eller värmeproduktion
• Tryckkärl i processer, till exempel massakokare, kemiska rekatorer
• Centralgassystem
• Kokgrytor
• Lagringstankar för gas, till exempel gasoltankar, svaveldioxid och tankar för lagring av djupkylda flytande gaser
• Cisterner för lagring av flytande fluider
• Tryckluftsbehållare med tillhörande tryckluftssystem
• Kylmaskiner

Fotnot: ⁽¹⁾ Certifikat för kategori 1 får även övervaka pannor i kategori 2, 3 och 4.